Julia

Nu närmar sig våren. Den vackra, ljusa, varma våren. Av med vinterjackor och mössor, på med leendet och var beredd att möta solen efter en lång tid i ständigt mörker. Visst kittlar det lite i mungiporna när man tänker på att snart kan man få känna gräset mellan tårna och springa runt hela kvällarna, endast iklädd en t-shirt..? För mig räcker det inte med ett leende, det känns som om jag har tusentals färgglada fjärilar i magen bara av blotta tanken på att få vakna på morgonen, höra fåglarna kvittra och titta upp på den klarblå himmeln. Jag vill göra som allas vår Ronja Rövardotter, ta i ända från tårna och brista ut i ett befriande vårskrik. Jag vet inte hur jag annars ska kunna få bot på alla vårkänslor som virvlar inom mig.

Så om du går omkring på stadens gator och plötsligt hör ett ljudligt och hjärtligt glädjerop, då är det nog mig du hör. Eller någon annan som blivit drabbad av den härliga vårsjukan.

/Julia